En bouppteckning är ett juridiskt dokument som sammanfattar tillgångar, skulder och arvingar efter ett dödsfall. Den behövs för att avsluta dödsboet och genomföra arvsskifte. Men måste man ta in en jurist – eller går det att göra själv?
Ja, du får göra bouppteckningen själv.
Det finns inga krav på att anlita en jurist eller byrå. Många väljer att göra det själva, särskilt om dödsboet är enkelt och relationerna goda. Det viktigaste är att bouppteckningen blir korrekt – annars kan Skatteverket underkänna den.
Du måste:
När bör du ta hjälp?
Om dödsboet är komplicerat, om det finns oenighet mellan delägare eller om det finns särkullbarn/testamente inblandat – då kan det vara klokt att ta hjälp. Ett misstag i bouppteckningen kan leda till förseningar eller tvister.
FRIDE är till för dig som gör det själv – men inte vill vara ensam.
Du svarar på några enkla frågor och får en skräddarsydd guide med checklistor, påminnelser och juridiskt korrekt vägledning. Du behöver inte kunna allt – du behöver bara veta var du ska börja.
Med rätt stöd blir det faktiskt enklare än du tror.
När arvingar inte kommer överens i ett dödsbo kan tingsrätten utse en boutredningsman eller en skiftesman – men de har olika uppdrag.
En boutredningsman får ansvar för att sköta dödsboet. Det kan vara aktuellt om någon vägrar delta i bouppteckningen, om viktiga beslut måste fattas eller om det råder oenighet. Boutredningsmannen har ensam rätt att företräda dödsboet tills det är klart för arvskifte.
En skiftesman utses om delägarna inte kan enas om hur arvet ska delas. Skiftesmannen försöker hitta en lösning – men kan också genomföra ett tvångsskifte om ni fortfarande inte är överens.
Ansökan görs hos tingsrätten och kostar 900 kronor. FRIDE hjälper dig att förstå om det behövs – och vilket stöd som passar i just ditt dödsbo.
Dödsbodelägare har gemensamt ansvar för dödsboet. Det innebär att större beslut – som att sälja egendom eller fördela arv – kräver samtycke från alla.
Om någon vägrar samarbeta kan processen stanna upp. Det går då att ansöka hos tingsrätten om en boutredningsman, som får i uppdrag att sköta dödsboet. I vissa fall kan även en skiftesman utses för att genomföra arvskifte.
Det är alltid bäst att försöka komma överens. Tydlig dokumentation, god kommunikation och extern hjälp kan förebygga konflikter.
FRIDE ger dig stöd för att navigera i samarbete med andra delägare. Du får hjälp att ta reda på vad som är juridiskt bindande – och vad som går att lösa med dialog.
När en person dör är det dödsbodelägarna som ansvarar för att ta hand om dödsboet. Det gäller oavsett om man är barn, efterlevande make eller testamentstagare.
Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente har rätt till arv. De har gemensamt ansvar för att:
- Förvalta dödsboet tills bouppteckning och arvsskifte är klart
- Betala räkningar och säga upp avtal
- Delta i bouppteckning och skriva under dokument
Det är vanligt att en person får rollen som kontaktperson eller samordnare, men alla måste vara informerade och involverade i större beslut.
Du får inte ta ut pengar från dödsboet eller sälja egendom innan bouppteckningen är registrerad. Allt som görs ska dokumenteras – särskilt om det finns flera delägare.
Om det finns risk för konflikt eller oenighet kan det vara klokt att ta hjälp. FRIDE ger dig ett tydligt stöd i vad du får och inte får göra, så att allt sköts korrekt.
När någon avlider övergår alla ekonomiska skyldigheter till dödsboet. Det innebär att dödsboet ansvarar för att betala räkningar, lån och skulder – men endast med de tillgångar som finns i boet.
Som dödsbodelägare är du inte personligt ansvarig för skulderna. Om tillgångarna inte räcker till, skrivs återstående skulder av. Det är därför viktigt att inte betala något med egna pengar innan du vet vad som gäller.
Börja med att kontakta banker och kreditgivare. Be om saldobesked per dödsdagen. Stoppa eventuella autogiron om du misstänker att kontot är tomt. Samla alla fakturor och gör en översikt.
Räkningar för begravning, hyra och el bör prioriteras. Vissa kommuner erbjuder hjälp med begravningskostnader om tillgångarna är små.
Med hjälp av FRIDE får du en struktur för hur du går igenom ekonomin – vad som ska betalas, vad som kan vänta och hur du undviker att göra fel.
Svensk arvsrätt styr vem som ärver när någon dör. I första hand ärver barn, därefter barnbarn, föräldrar och syskon. Har den avlidne varit gift, ärver efterlevande make före gemensamma barn.
Om det finns särkullbarn – barn från tidigare relationer – har de rätt att få ut sitt arv direkt. Det gäller även om det finns testamente, eftersom barn alltid har rätt till sin laglott (hälften av arvslotten).
Ett testamente kan påverka hur arvet fördelas, men det kan aldrig helt frånta bröstarvingar deras laglott. Därför är det viktigt att läsa testamentet tillsammans med bouppteckningen.
Efter att bouppteckningen är registrerad görs ett arvskifte där tillgångarna delas. Alla dödsbodelägare måste vara överens och skriva under arvsskiftet.
Med FRIDE får du koll på vem som ärver, vad lagen säger och hur du går vidare steg för steg. Du slipper gissa och riskera misstag.
När en närstående dör är det vanligt att känna sig vilsen. Vad gör man först? Mitt i sorgen uppstår ofta praktiska frågor. För att underlätta ger vi dig en översikt över de viktigaste första stegen.
Det första du behöver är ett dödsbevis, som skrivs av läkare. När dödsfallet registrerats hos Skatteverket utfärdas ett dödsfallsintyg med släktutredning. Intyget behövs för att sköta det praktiska – som att kontakta banken, avsluta abonnemang och ordna med begravning.
Många väljer att kontakta en begravningsbyrå tidigt. De kan hjälpa till med både planering av begravning och vägledning kring dödsboet. Det är inget krav, men ofta ett stöd.
Det är också viktigt att meddela dödsfallet till arbetsgivare, försäkringsbolag och eventuella hyresvärdar. Samtidigt kan det vara klokt att se över hemmet: stänga av kyl och el, eftersända post och ta hand om husdjur.
För att få en överblick över vad som gäller just i din situation kan du använda FRIDE. Vår AI ställer några enkla frågor och skapar en personlig checklista. Du får reda på vad som behöver göras – och i vilken ordning.
Genom att ta ett steg i taget och få rätt stöd minskar stressen. Sorgen får ta plats – men du står inte ensam i det praktiska.
Bostaden är ofta den största tillgången i dödsboet – och en av de mest känsliga frågorna. Du får inte sälja eller tömma bostaden förrän bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket.
Däremot får du ta hand om bostaden:
- Betala hyra, el och försäkring via dödsboets pengar
- Säga upp abonnemang
- Förhindra skador (t.ex. tömma kylskåp, vädra, stänga av vatten)
Om någon ska bo kvar i bostaden – t.ex. efterlevande make – påverkas processen. Om bostaden ska säljas, måste alla dödsbodelägare vara överens och skriva på köpehandlingar.
FRIDE hjälper dig förstå exakt vad du får göra och när. Du får checklistor och råd baserat på om det är en hyresrätt, bostadsrätt eller villa – och hur det påverkar dödsboet.
En dödsboanmälan är ett enklare alternativ till bouppteckning som görs av kommunens socialtjänst. Den kan bara användas när dödsboet saknar tillgångar utöver vad som krävs för begravningen.
Bouppteckning:
- Krävs i de flesta fall
- Görs av arvingar eller jurist
- Inkluderar tillgångar, skulder och arvingar
- Ska registreras hos Skatteverket
Dödsboanmälan:
- Görs av socialtjänsten i kommunen
- Används om dödsboet saknar tillgångar
- Ingen fast egendom får finnas
- Ingen bouppteckning krävs om anmälan godkänns
Det är viktigt att inte hantera pengar eller egendom innan socialtjänsten bedömt om dödsboanmälan är möjlig. Gör du det riskerar du att en bouppteckning ändå måste göras.
FRIDE hjälper dig ta reda på vilket alternativ som passar. Du får tydliga instruktioner baserat på dödsboets storlek och innehåll.
En bouppteckning är en juridisk sammanställning av den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. Den måste göras inom tre månader efter dödsfallet och skickas till Skatteverket för registrering.
Bouppteckningen visar:
- Vem som har dött och när
- Vilka som är dödsbodelägare
- Tillgångar som bankkonton, bostad, bil
- Skulder, lån och andra ekonomiska åtaganden
Processen innehåller flera steg:
1. Samla information om ekonomi, egendom och familjeförhållanden
2. Kalla alla dödsbodelägare till bouppteckningsförrättningen
3. Förrättningen hålls med två opartiska förrättningsmän
4. Bouppteckningen skrivs under och skickas till Skatteverket
Om dödsboet är mycket litet och saknar fast egendom kan en dödsboanmälan vara tillräcklig. Men i de flesta fall krävs en fullständig bouppteckning.
Du kan göra bouppteckningen själv, men det är viktigt att allt blir korrekt. FRIDE guidar dig steg för steg så att du kan känna dig trygg i processen – även om du aldrig gjort det förut.
När en person avlider övergår alla deras tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk enhet som ska förvaltas tills det upplöses, vanligtvis i samband med arvsskifte.
Ett dödsbo kan innehålla:
- Bankkonton och sparande
- Skulder och lån
- Bostad, fordon, bohag
- Försäkringar och pensioner
- Avtal och abonnemang
Dödsboet ansvarar för att betala räkningar, ta hand om egendom och avsluta avtal. Ingen privatperson får använda pengar eller sälja saker förrän bouppteckningen är klar.
Alla som är arvingar enligt lag eller testamente kallas dödsbodelägare. De har gemensamt ansvar för dödsboet. Ibland utses en person som kontaktperson, men alla delägare måste informeras och vara överens om större beslut.
FRIDE hjälper dig att förstå vad som ingår i dödsboet och hur du sköter det praktiskt. Du får en personlig checklista anpassad efter den avlidnes livssituation – och ditt ansvar blir tydligt och hanterbart.
Ett dödsfallsintyg med släktutredning är ett av de viktigaste dokumenten du behöver efter ett dödsfall. Det visar att en person har avlidit och listar de närmaste anhöriga. Intyget används för att bevisa dödsfallet och visa vem som har rätt att hantera ärenden kopplade till dödsboet.
Du beställer dödsfallsintyget via Skatteverket. Det enklaste sättet är att ringa deras kundtjänst eller använda deras e-tjänst. Intyget skickas hem till dig med post och är kostnadsfritt.
Du behöver intyget för att:
- Kontakta banken och avsluta konton
- Ta över eller säga upp abonnemang
- Kontakta Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och försäkringsbolag
- Påbörja bouppteckningen
Det är vanligt att man tror att man behöver ett testamente för att börja hantera dödsboet – men det är dödsfallsintyget som kommer först. Det fungerar som en identitetshandling för det avlidnas dödsbo.
Tänk på att bara nära anhöriga har rätt att beställa intyget. Är du barn, make/maka, sambo eller annan arvinge kan du få det. Är du osäker kan du fråga Skatteverket vad som gäller.
Med FRIDE får du hjälp att hålla koll på alla steg. Vi påminner dig om vad du behöver beställa – och när. Du får tydliga instruktioner så att inget missas.
Att skriva ett testamente är ett av de viktigaste stegen du kan ta för att säkerställa att dina tillgångar fördelas enligt din vilja efter döden. Oavsett om du har stora eller små tillgångar, är ett testamente ett sätt att säkerställa att dina nära och kära får den ekonomiska trygghet de förtjänar. I detta blogginlägg går vi igenom varför du bör skriva ett testamente och hur processen ser ut.
Varför skriva ett testamente?
Enligt svensk lag ärver närmaste släktingar om inget testamente är upprättat. Detta innebär att om du vill att någon annan än dina släktingar ska ärva dina tillgångar, måste du uttryckligen ange detta i ett testamente. Om du till exempel vill att en vän, en välgörenhetsorganisation eller en styvson ska ärva dig, måste detta framgå klart och tydligt.
Ett testamente gör det också möjligt att undvika konflikter bland de efterlevande. Om det finns osäkerhet om vem som ska ärva vad, kan det leda till dispyter. Ett testamente hjälper till att förhindra sådana situationer genom att ge tydliga instruktioner om dina önskemål.
Hur skriver man ett testamente?
Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av dig i närvaro av två vittnen. Det finns inga formkrav för innehållet, men för att undvika oklarheter och juridiska problem är det viktigt att testamentet är tydligt och välstrukturerat. Du kan välja att skriva det själv eller anlita en jurist för att få hjälp med att formulera det på ett korrekt sätt.
Kom ihåg att ett testamente inte kan inkräkta på lagstadgade arv och tvingande regler, så om du vill göra undantag från de lagstadgade arvsreglerna, kan det vara klokt att rådgöra med en juridisk expert.
Enskild egendom – Vad betyder det och varför är det viktigt?
Enskild egendom är en viktig term att känna till när det gäller arvs- och bodelningsprocesser. Genom att deklarera vissa tillgångar som enskild egendom kan du säkerställa att dessa inte ingår i en framtida bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Här går vi igenom vad enskild egendom innebär och varför du kan vilja använda denna lösning.
Vad är enskild egendom?
Enskild egendom är egendom som inte delas mellan makar vid en eventuell skilsmässa eller dödsfall. Det kan handla om pengar, fastigheter eller andra tillgångar som man vill skydda för framtiden. För att egendom ska bli enskild måste den specificeras i ett juridiskt dokument som ett äktenskapsförord eller ett testamente.
Varför är enskild egendom viktigt?
Att deklarera egendom som enskild kan vara avgörande för att säkerställa att vissa tillgångar förblir i din ägo, även om du skulle separera eller avlida. Det kan till exempel vara aktuellt för personer som har ärvt eller fått egendom av stor värde och inte vill att detta ska delas vid dödsbohantering.
För att säkerställa att egendom verkligen förblir enskild, är det viktigt att ha tydliga dokument som styrker detta, som ett testamente eller ett äktenskapsförord.
